tisdag 1 juni 2010

Nattis

Frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid väcker mycket känslor. Redan har flera svar strömmat in med berättelser om familjers vardagsliv. Alla vittnar om de nya kraven på arbetsmarknaden. Uppmana alla partier i fyrklöverna till att agera. Det är faktiskt dags att fullfölja ärendet om "nattis" som legat och väntat i kommunfullmäktige sedan ett år tillbaka.

Svar på fråga i nyhetssbreven mars och april

Ungefär 30 svar har kommit som brev och e-mail på frågan om vi i framtiden ska satsa mer av våra resurser på skolan. Alla har svarat JA. Vi har under vintern och våren jobbat hårt på att visa och argumentera för att skolan redan i budgeten 2011 skulle få mer pengar. Resultatet blev 5 miljoner kr som kan gå till undervisning. Därtill kommer kompensationer för hyresökningar. Jag är övertygad om att nyhetssbreven och de svar och engagemang de väckt har väsentligt bidragit till framgången. Tack ska ni ha. Nu måste vi fortsätta att argumentera för skolans ställning i Klippans kommun.

Nyhetssbrev maj 2010

Hej,
Arbetslinjen råder i landet. Något som på många sätt är bra. Men allt fler arbetsplatser kräver att man kan jobba kvällar och nätter. För ensamstående föräldrar eller för familjer där båda föräldrarna arbetar innebär det ett ständigt pysslande med barnpassning. Mor och farföräldrar och vänner ställer ofta upp. Vilket är bra. Det innebär att barnen tillbringar nätterna i trygga hemförhållanden, men de föräldrar som har svårt att få ihop vardagen behöver hjälp. Klippans kommun erbjuder mycket begränsad barnomsorg utanför dagtid. Det tycker jag är fel. Vi behöver anpassa barnomsorgstiderna till de arbetstider som finns i samhället och ge barnomsorg på nätterna till de familjer som verkligen behöver det

Tack för alla kommentarer på de förra breven. Alla som svarat tycker att vi borde satsa en större del av våra resurser på skolan i framtiden. Jag håller självklart med.

Mycket i våra liv innebär att vi använder datorer. Något som ändrar vårt beteende. Vi hyr inte längre filmer i samma omfattning utan laddar ner istället. Samma utveckling sker i skolorna. Färre filmer och böcker lånas ut från läromedelscentraler som tillhandahåller undervisningsmateria. Istället växer systemet med strömmande filer. Det kan vara vanliga filmer men också filmer och arbetsmaterial som kan användas av lärare och elever samtidigt. Tillsammans med interaktiva skärmar ger det helt nya undervisningsmöjligheter. Det finns skolor i Klippan som inte kan använda strömmande filer och endast ett fåtal har tillgång till interaktiva skärmar. Det är inte bra. Vi måste se till att elever och lärare kan använda ny teknik.

Jag är ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Tanken med detta månadsbrev är att hålla dig uppdaterad i aktuella skolfrågor och redogöra för mina åsikter och tankar. De överrenstämmer ofta men inte alltid med folkpartiets. Vill du ha information oftare så finns bloggen http://cedervall.blogspot.com. Där kan du kommentera och på ett enkelt sätt tipsa mig om frågor. Du kan också kontakta mig personligen.

För övrigt tycker jag att Klippans kommun ska vara öppen för vindkraftverk!

Mvh

Tommy Cedervall

söndag 4 april 2010

Nyhetsblad 4:e april

Hej,

Planeringen inför skolpaketets andra fas är i stort sett klar. Många i skolan har gjort en fantastisk arbetsinsats. Nya lokaler i anslutning till Antilopenskolan gör det möjligt att utveckla och förbättra tankarna om att integrera träningsskolans verksamhet med den övriga särskolan. De gör det också möjligt att fasa ut behovet av 47:an och slippa tråkiga och otidsenliga lokaler. Under hösten och vintern har personal, elever och politiker tillsammans tagit fram ombyggnadsplaner för Nya Snyggatorpsskolan. Ett stort centralt torg byggs som en naturlig samlingsplats och en ny ingång skapas från gårdssidan. Skolgården fräschas upp ordentligt och organiseras så att de äldre och yngre barnen både kan vara tillsammans och för sig själv. Planerna finns uppsatta på Snyggatorp och Antilopenskolorna. Alla jobbar för att så mycket som möjligt ska vara klart till skolstart. Jag är övertygad om att också andra fasen i skolpaketet blir mycket bra och vill passa på att tacka elever, föräldrar och personal för allt arbete och tålamod.

Skolans bokslut för 2009 visar tydligt effekterna av förra årets åtgärder. Ett ekonomiskt underskott har vänts till överskott vilket ger bättre förutsättningar 2010. Samtidigt har lärartätheten minskat. Om vi framöver ska kunna ha en bra skola i Klippan måste vi satsa mer av våra pengar på skolan än vad vi tidigare gjort. På min blogg redogör jag för hur mycket vi har satsat på undervisning de senaste åren.

Jag är ordförande i barn- och utbildningsnämnden och representerar Folkpartiet. Tanken med detta månadsbrev är att hålla dig uppdaterad i aktuella skolfrågor och redogöra för mina åsikter och tankar. Vill du ha information oftare så finns bloggen http://cedervall.blogspot.com. Där kan du kommentera och på ett enkelt sätt tipsa mig om frågor. Du kan också kontakta mig personligen. Breven går från och med mars månad ut även i Klippans centralort därför är frågan på baksidan samma som i februari. Tack för alla svar och kommentarer.

Har vi mer pengar?

En vanlig fråga är om skolan i Klippans kommun har fått ökade ekonomiska resurser genom åren. En till synes enkel fråga men som visat sig mycket svår att få svar på eller att själv svara på. En orsak som jag ser det är att att det är svårt att bakåt få en bra uppfattning om vilka ekonomiska tillskott som gått till icke undervisning, dvs lokaler, mat och städning, och vad som faktiskt har gått till att förbättra undervisning och stödet för elever med extra behov. Nedan visar jag en enkel uppställning för att ge exempel på detta. Den gjord så att jag försöker visa hur mycket pengar för/grundskola och fritids har för undervisning 2010 jämfört med kostnaden för den organisation vi hade i slutet av 2008, dvs precis innan arbetet med skolpaketet började. Tabellen kan säkert diskuteras. Kommentarer är välkomna. Inga kostnader för t.ex. för skolskjuts eller allmänna kostnadsökningar för skolmaterial och datorer är borttagna. Siffrorna är i miljoner kronor.

Bokslut...........2008...2009.....Budget 2010
......................290,5..300,7.....302,7
Lön..............................-5,0........-5,0
Hyror..............-19,2...-20,1......-19,1
Mat/städ..........-23,9..-26,7.....-24,8
Friskolor$........-21,3..-23,0.....-24,2
Gymnasiet.........-66,9..-73,0.....-72,6
Övrigt*....................................-2,9
Undervisning......159,2..152,9.....154,1

$Nya regler för beräkning av ersättningen till friskolor började gälla 2010-01-01.
*Vårdnadsbidrag, omställningskostnader för byte av skolchef och uppskjutning av skolpaketet.

Lärartäthet i Klippans grundskolor

Det här är siffror som presenterades av skolchefen på bokslutsmötet 2010-02-22. Lärartätheten i grundskolorna är för låg. Den måste öka. Omfördelning av resurserna är ett sätt men det kommer inte att räcka. Mer resurser behövs framöver.


Lärartäthet per 100 elever
2007 8,50
2008 8,71
2009 7,88
2010 7,68

måndag 8 mars 2010

Extramöte

Vid förra mötet i barn och utbildningsnämnden var oppositionen i majoritet, De valde då att säga nej till att sätta paviljonger på Antilopenskolan. Ett beslut som ställde till mycket besvär för skolans planering. Skolledningen måste fortsätta att genomföra skolpaketet som beslutades i kommunfullmäktige förra våren. Utan paviljongerna blir lösningarna sämre och stressen på eleverna större under ombyggnadsperioden. Oppositionen beslutade också att försöka stoppa andra fasen av skolpaketet genom att be kommunfullmäktige återta besluten om flytt av träningsskolan och och nedläggningen av Norrekrok i Östra Ljungby. Utan att ansvariga skolledare fått någon möjlighet att uttala sig så påstod socialdemokraternas gruppledare, Olle Nilsson, att Antilopens högstadie skulle få plats på Snyggatorpsskolans centralbyggnad även utan att flytta ut eleverna i förskoleklass till årskurs 5. Detta är sannolikt inte riktigt. Dessutom har Olle Nilsson varit med om att planera och ställt sig bakom ombyggnaden av Snyggatorp. En ombyggnad som är planerad för en högstadieskola och inte en skola med barn i alla åldrar.

Olle Nilsson redogjorde också muntligen på mötet vad deras beslut skulle innebära ekonomiskt och kom fram till att det skulle bli kostnadsneutralt.. Också detta utan att skolchef och ekonom fått möjlighet att utreda förslaget. Jag menar att att deras beslut kostar mellan 3 och 4 miljoner per år.

Oppositionens förslag innebär stora ekonomiska och pedagogiska konsekvenser och ger ingen vägledning till skolledningen. Nytt kommunfullmäktigebeslut kan tas tidigast i slutet av april och fram tills dess undrar skolledningen vad som egentligen är nämndens intentioner och på vilket sätt de ska arbeta. För att återigen skapa ordning i oredan och förhoppningvis kunna undvika nya stora underskott i skolan har jag idag kallat nämnden till extramöte nästa vecka.